I love Ödet.

Efter ett besök hos Lennart, min jobbcoach-man, tänkte jag att jag kanske skulle ta tag i att posta brevet till Försökringskassan så att jag kan få mina pengar. Centralstationen var närmsta brevlåda. Väl där tänkte jag mig att jag kunde lika gärna köpa några fler frimärken på Pressbyrån när jag ändå var där (Försäkringskassan har inte förstått det här med internet och det papperslösa samhället). Fyra frimärken senare kliver jag ut ur butiken, svänger först vänster men tänker "nej höger blir närmare hem". Runt högerhörn står Kajsa med sin stora röda resväska på väg hem till Oslo. Kajsa kom hem i fredags och vi har inte lyckats passa in en enda gång vi båda kunnat ses. Men nu var det ju en hel halvtimme kvar till tåget skulle gå. En helvtimme perfekt för fika och höra allt om den nya killen.

Hade jag svängt vänster jag inte sett henne ens. Ödet or what? Sjukt!


 


Sidensvans (Bombycilla garrulus)


När jag kom hem låg det en död sidensvans på trappen utanför porten. Det var lite blod vid huvudet. Mitt på trappsteget. Jag tänkte försöka hitta en pinne att flytta den med och skona stressade människor som inte hinner uppfatta den från att få sidensvans-mos under skon. Ser mig omkring efter en pinne men upptäcker bara att det ligger en till död sidensvans 1 meter bort. Ingen pinne i sikte alltså, så jag puttade ner den från trappan med skon så att den låg bredvis istället för på.

Det är allmänt känt* att just dessa fåglar äter gamla bär från träd, till exempel rönnbär. Gamla bär som blivit jästa och som resulterar i berusade fåglar som flyger in i till exempel stora glasrutor. Det står ett sånt bärträd utanför huset, men grejen är att hela väggen framför de döda fåglarna är tegel, förutom några små fönster. Var de alltså så packade att de flög in i en tegelvägg? Och vad gör man med två döda fåglar utanför porten?


* Jag trodde det, men tydligen inte :P Sant är det i vilket fall :) F tyckte det här var ett otroligt nördigt inlägg, vilket jag kan hålla med om (om man missar en del grejer som är menade som ironi). 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback