EM JO TH

Jag läser en sjukt bra bok. Jag har läst snart 100 sidor på 3 dagar. Den är skitläskig och jag hatar skräckfilmer och läskigheter, men den här kan jag inte lägga ifrån mig på kvällarna för den är skitbra. Det resulterar i att när jag väl ska sova kan jag inte, för den är verkligen läskig. Speciellt när lägenheten är tom och kolsvart pga att F jobbar natt. I alla fall tycker jag att ni borde läsa den innan filmen kommer på bio i vinter.

Efter ett besök hos Lennart, min jobbcoach-man, tänkte jag att jag kanske skulle ta tag i att posta brevet till Försökringskassan så att jag kan få mina pengar. Centralstationen var närmsta brevlåda. Väl där tänkte jag mig att jag kunde lika gärna köpa några fler frimärken på Pressbyrån när jag ändå var där (Försäkringskassan har inte förstått det här med internet och det papperslösa samhället). Fyra frimärken senare kliver jag ut ur butiken, svänger först vänster men tänker "nej höger blir närmare hem". Runt högerhörn står Kajsa med sin stora röda resväska på väg hem till Oslo. Kajsa kom hem i fredags och vi har inte lyckats passa in en enda gång vi båda kunnat ses. Men nu var det ju en hel halvtimme kvar till tåget skulle gå. En helvtimme perfekt för fika och höra allt om den nya killen.

Hade jag svängt vänster jag inte sett henne ens. Ödet or what? Sjukt!

 

När jag kom hem låg det en död sidensvans på trappen utanför porten. Det var lite blod vid huvudet. Mitt på trappsteget. Jag tänkte försöka hitta en pinne att flytta den med och skona stressade människor som inte hinner uppfatta den från att få sidensvans-mos under skon. Ser mig omkring efter en pinne men upptäcker bara att det ligger en till död sidensvans 1 meter bort. Ingen pinne i sikte alltså, så jag puttade ner den från trappan med skon så att den låg bredvis istället för på.

Det är allmänt känt* att just dessa fåglar äter gamla bär från träd, till exempel rönnbär. Gamla bär som blivit jästa och som resulterar i berusade fåglar som flyger in i till exempel stora glasrutor. Det står ett sånt bärträd utanför huset, men grejen är att hela väggen framför de döda fåglarna är tegel, förutom några små fönster. Var de alltså så packade att de flög in i en tegelvägg? Och vad gör man med två döda fåglar utanför porten?


* Jag trodde det, men tydligen inte :P Sant är det i vilket fall :) F tyckte det här var ett otroligt nördigt inlägg, vilket jag kan hålla med om (om man missar en del grejer som är menade som ironi). 

I alla fall, jag tror jag glömt att berätta att jag drar till London om en vecka.


OBS! Här börjar allvaret.

I fredags var på Patrik 1,5 på bio. Det var en himla fin och VIKTIG film. Jag kunde inte annat än bli lite sorgsen när en fullsatt salong 1 fnittrar nervöst när Torkel Petersson och Gustav Skarsgård kysser varandra i en av de tidigare scenerna. Jag blev glad när de hånglade, för jag kan inter minnas sist  jag såg en film där två män kysser varandra på allvar, där hånglet är kärlek och inget skämt eller ett komiskt inslag.

Trots att jag blev lite ledsen av att folk tyckte det var lite jobbigt där med hånglet är jag inte ett dugg förvånad, för som jag sa; hur ofta får man se det? När såg du sist två mån kyssas? Tänk nu! Var det på stan? Troligen inte. Var det på film? Troligen inte. Kanske har du aldrig gjort det? Kan ni fatta att många kanske går igenom hela livet utan att någonsin se två män kyssa varandra kärleksfullt? Det tror jag många har gjort.

Steg två: fundera på varför detta är möjligt. Jag skulle vilja säga att det är för att folk är så vidrigt inskränkta och att allt går i en ond cirkel. Folk tycker det är onaturligt/ovant/jobbigt att se homosexuell kärlek för att de aldrig får en "chans" att "vänja sig" vid det och det är tabu för homosexuella att visa sin kärlek på öppen gata för att folk tycker det är onaturligt/ovant/jobbigt och kanske slår ner dem i värsta fallet och tittar med avsmak i bästa fallet. Förstår ni vad jag menar?

Att folk ens från början kan tycka att det är onaturligt/ovant/jobbigt gör mig ARG. Jag får svettningar på ryggen, så arg blir jag av att ens skriva det här inlägget.

En annan sak jag tänkte på var Katy Perrys "I kissed a girl". Tror ni att den hade blivit en hit om det hade varit Justin Timberlake som sjöng "I kissed a boy"? Och varför fan inte då?

Om alla kunde bara börja tycka att all kärlek är bra kärlek och inte värdera människor från vilket kön de händelsevis blir kär i, då skulle jag och många andra bli mycket gladare (då syftar jag på homofoberna).