EM JO TH

Bara tjugo minuter kvar av den här håltimmen från helvetet - 3,5 timmar. Jag är trött trött trött fast inte så mycket av jetlag längre. Mest av total uttråkning. Geografin is killing me. Det är så fruktansvärt tråkigt. Och nu ska jag ha Engelska C - kronprinskursen av övertråkighet (delad med Svenska B). Som tydligt är läser jag alldeles för många snortråkiga kurser nu.

Det enda som skulle kunna pigga upp just nu skulle vara dyrt kaffe. När vi pratar dyrt kaffe så pratar vi kaffe med mjölk i olika former tillsammans med smaksättningssyrup och eventuell (i mitt fall oftast) vispgrädde och strössel. I skolan innebär dyrt kaffe en take away-mugg från Coffehouse by George.


I Peking innebar dyrt kaffe världens bästa Starbucks. De flesta dagarna avslutades shoppingen med en gigantisk mugg riktigt riktigt gott kaffe från kära kära Starbucks.


Jag vill inte ha CBG's låtsas kaffe. Jag vill ha Caramel Macchiato serverad av en människa i grönt förkläde och drick den ur en snygg pappersmugg med snygg grön logga och INGENTING ANNAT.

Så ge mig den då.  Geeee mig!