EM JO TH

Socialkunskap är det enda som står på schemat idag. Har nyss förvissat mig om att Deniz ska komma. Det gör hon sällan. Men nu ska hon. Annars jävlar.

Socialkunskap ja... Vi pratar välfärd och jag har mina politiska duster med en brud som ofta hävdar att vi måste minska bidrag och a-kassa eftersom "annars kommer folk sluta jobba eftersom det inte lönar sig längre. Man kan leva lika bra ändå". Argument som får det att brinna i huvudet på mig. Jag tror inte en sekund på att det bidragsfuskas så mycket som de blå säger. Och meningen med a-kassa är väl ändå att om man är utan jobb ska man kunna leva en människovärdigt liv ändå?! Jag tror inte att hon greppat vad EXISTENSMINIMUM betyder (fastän det ju faktiskt betyder precis vad det är - duh). Man kan inte leva ett fett liv på bidrag - det är moderatpropaganda! Det lönar sig inte att gå på bidrag! Ja, som ni förstår så uppstår en del heta diskussioner med löshårsbruden.

Min morgon har gått ut på att hetsdricka te, lyssna på Vincent och kolla Nicke Nyfiken på Canal+. Nicke N kan vara den bästa morgonfilmen jag sett på hundra år. Jag vill ha en apa! Och en gul kostym.

Annars hade man nog inte märkt det så mycket.

Var man tvungen att gå på svenskan imorron eller hur var det?

Godmorgon miffon!

Strålande sol, inställda lektioner och ja, all is good. (Det mesta i alla fall, Maran, när jag fick din uppsats fick jag jordens ångest över att min uppsats hade kunnat vara skriven av nån som gick i sjuan). Har precis druckit mitt morgonkaffe, ligger i soffan och lyssnar på P3.

Helgen är relativt oplanerad. Det kanske blir indieklubb med Elin och Lisa, jag hoppas det i alla fall.

Ska klippa hår nu.
Puss

Jag har fått ett problem. Ett skittråkigt problem.

Jag kan inte shoppa längre. Jag hittar ingenting jag vill ha, och om jag ändå provar saker så passar de inte och allt är bara nej, nej, nej. Nada. Jag har inte köpt nya kläder på hur länge som helst, och det känns hur tråkigt som helst. Jag har ju inget kul att ta på mig. Ever. Men ingen affär verkar ju vara intresserad av att tillverka snygga kläder för tillfället. Jag hatar alla reakläder, som faktiskt ingen vill köpa, som fortfarande hänger kvar på nån rasslig ställning. Ge mig nått nytt.

Sitter och inviger min nya tandborste. Den är svart och limegrön. Den ser ut som en sportbil ungefär (men det är alltså en tandborste) = SWEET!

...jag är pepp på studentkryssning.
Jag är pepp på att hitta balskor.
Jag är pepp på att skaffa långt fejkhår.
Jag är pepp på att få ett slutbetyg.
Jag är pepp på att hitta en jävligt snygg klänning till studentdagen.
Jag är pepp på sommaren 08.
Jag är pepp på liv.
Jag är pepp på jobb.

Jag är pepp på att måla min naglar mörklila med mitt nya nagellack.

IDAG ÄR DET 4 MÅNADER KVAR TILL 12 JUNI = STUDENTEN

Hahahaha, sug på den alla ångestfyllda människor där ute!


Men allvarligt. Känn pepp!
Jag är pepp.
Pepp på champagnefrukost.
Pepp på fula mjukisdjur hängandes i blågula band.
Pepp på stundentklänning.
Pepp på den vita mössan.
Pepp på shalalalala.
Pepp på lastbilsflak.
Pepp på utspark.
Pepp på rektorns tal (sista!).
Pepp på framtid.
Fastän jag inte vet vad den innebär.

Till och med pepp på PA't. Det kommer bli en jävla fin vår.
Puss.

Ny design här. Samma fast inte riktigt. Jag börjar bli jävligt snabb. Tog 45 minuter bara!


Imorgon ska jag och mitt Fjäderfä mysäta (välkommen till min blogg om mat) på stans italienska resturang. Jag har kollat in menyn och inser redan nu att jag kommer sitta och svettas innan jag ska beställa. Klart är i alla fall att det blir efterrätt. Fan, italiensk mat! Hoppas den är som är i Italien. Jag minns all mat jag åt där i februari 2006 under utbytet med Rom. Nästan så att man dör lite. Maten i somras också! (Fanny, minns du när jag åt lillbläckfisken?! Ja, jävlar) Vi ska väl fira lite Alla hjärtans dag, eftersom det inte blir nåt firande den 14'e, och så kom jag på att vi faktiskt på lördag har vår officiella 1 år och 3 månader dag. Lägligt!

Hur som helst, jag måste inhandla nåt snygg att dra på mig till resturangen innan. Typ en klänning.

Jag är så jävla mätt. Tror att alla vid det här laget hängt med på att min favoritsysselsättning är att äta. Ibland, när saker är jättegott, blir jag så jävla besviken på att jag inte kan äta så mycket som jag vill. Jag vill kunna äta sjukt mycket! Ibland klarar jag det, men ibland inte och då känner jag mig som en riktig loser.

Jag hatar den här känslan som idikerar att man ätit klart. Alltså att man blir sjukt mätt. Så jävla tråkig känsla. Och så vill man knappt röra sig för att man är så mätt. Usch.

Så jävla tråkigt att vara mätt!

Ibland önskar jag att jag vore religiös. De har alltid en så lycklig uppsyn. Faktum är att ingen kan se så lycklig ut som en frireligiös människa.

Under gårdagens studiebesök hos mormonerna fick jag höra saker som "Allt som står i Nya Testamentet är sant! Läs själv, jag lovar, du kommer inte hitta ett enda fel. Och om du gör det, ring mig, för jag har inte hittat ett enda!".

Mja, vi kan ju börja med att det står att Jesus gick på VATTEN. Fel. Och att han fick typ två fiskar att räcka till TUSENTALS människor. Fel. Eller att Jesus återuppstod, blev LEVANDE, efter att han DÖTT. Fel. Eller att Jesus åkte upp till himelen på ett MOLN. Fel.

För att det går inte. För att det är fysiskt omöjligt.

Jag är konfirmerad och jag tycker att kristendomen står för en massa fina saker. Men när man börjar tolka bibeln bokstavligt på ovanstående delar skrämmer det mig. Läs mellan raderna people! Det är liknelser, lärande historier med sensmoral. Två fiskar åt tusentals hungriga kan man tänka sig att det handlar om att man ska dela med sig. Eller? Är jag himla trångsynt nu?

Tanken på Intelligent Design lika läskig den. "Tänk bara på ögat, vilken fantastisk skapelse. Det kan inte blivit så av en slump!". Nej, det heter inte heller slum, det heter EVOLUTION. Det är så det fungerar. Det som fungerar blir kvar - exempelvis avancerade ögon.

Mormon-Gerd kunde se Gud i allt. I stolar, i människor, i djur och i växter. Och i oss. Coolt. Men nej.

Det är klart att det är lätt att vara lycklig om man har funnit svaren på allt. Om man överlåtit allt, hela sitt liv åt Gud. Allt kommer gå bra - Gud fixar det. Man har säkrat sin framtid, även i evigheten efter döden. Om livet går åt skogen kommer man ändå leva ett efterliv i himmelriket bredvid Gud och man ska få hänga med alla man känt som dött. Klart att det är jävligt lätt att gå runt och le hela tiden då.

Det är så trevligt att säga att man nyss ätit frukost när klockan är halv ett!

Super Bowl var en somewhat besvikelse. Halvtidsshowen som man alltid hört så mycket om var inte speciellt cool. Tom Petty, fine, men det är inte SHOW. Jag ville se pyroteknik á la Etype och dans á la Pussy Cat Dolls men nu blev det mest ganska gubbig rock.

Men mitt lag vann i alla fall. Fast, det var ju det jag brydde mig minst om.

Igår blev jag skitsur på mig själv. Jag kan vara så jävla mesig. Jävla mesfjant är vad jag är!

Sprang runt lite på stan under håltimmen efter svenskaredovisningen. Kände att jag köper med mig en latte innan jag tillbaka till nästa lektion, så jag gick till cafédelen på Nian.

Jag: Hej, en latte att ta med, tack!
Servitrisbrud: Tyvärr har vi bara små muggar, är det okej? (små muggar, alltså sånna som är stora som en normal kaffekopp)

Och det är exakt här då jag i mitt huvud tänker: Vafan, nej det är inte okej, jag vill ju ha en vanlig, en STOR som ska räcka hela litteraturvetenskapslektionen!! Fuck, nej ingen liten vill jag ju ha. Då skiter jag i det och går nån annanstans.

MEN samtidigt hör jag mig själv säga: Javisst, det går bra!

Why?!?! Jag vill ju inte alls ha nån liten. På köpet fick jag betala 15 jävla spänn för den lilla myrmuggen, när en stor kostar 20. Eh?

Mitt problem är att jag liksom inte vill göra folk ledsna. Jag är oftast lite för trevlig mot butikspersonal, även om man aldrig får nåt tillbaka av sådant suck up. Jag får liksom för mig att servitrisbruden ska bli lite ledsen av att jag säger Nej Tack och går någon annanstans och köper en riktigt fetingstor latte. Men ärligt? Jag veeeet ju att hon inte bryr sig ett jota. Jag är ju bara en kund av hur många som helst.

Jävla mesJohanna. Och som straff fick jag en förhållandevis dyr minimugg kaffe som tog slut innan jag en klivit in i klassrummet. Det är nästan så att man skäms.